Livestreamade brott mot barn

När resandet upphör till följd av Coronapandemin slutar väl förövare utsätta barn för sexuell exploatering i annat land än sitt hemland? Nej, så enkelt är det inte. Istället spås livestreaming-brott, där gärningsmän betalar andra för att utsätta barn för övergrepp, öka stort.

Tillfällighetsförövarna, det vill säga personer som inte har en specifik dragning till barn utan begår ett övergrepp för att chansen ges under en resa, exempelvis köp av sexuella tjänster av minderårig, bedöms ha minskat stort till följd av reserestrektionerna. Även resande preferensförövarna, det vill säga de som är sexuellt attraherade av barn, har blivit färre. De utsätter dock barnen för övergrepp på andra sätt.

Cathrine Hagström Hägg är kriminalinspektör och chef för den grupp vid Polisens nationella IT-brottscentrum som utreder misstänkta sexualbrott mot barn som begås av svenskar i utlandet. Det gäller både resande förövare och livestreaming, det vill säga brott där gärningsmannen hemifrån regisserar och betalar andra för att begå övergrepp på barn. Det sistnämnda är något som stadigt ökat sedan den första svenska domen kom 2012. Till följd av att många nu är isolerade i hemmet befaras det öka än mer.
– Vi har alltid ett ojämnt inflöde av ärenden så det är svårt att säga hur Covid-19 har påverkat än så länge. Vi kan anta att antalet sexuella övergrepp begångna av svenskar utomlands nästan helt har upphört i och med att möjligheten till resor försvunnit. Dock finns en hel del svenskar med ett sexuellt intresse av barn som bor permanent i tredje land. Framför allt väntas en ökning av livestreamade sexuella övergrepp nu. Dessa brott upptäcks inte på en gång utan långt senare, om någonsin, säger Cathrine Hagström Hägg.

Merparten av de ärenden som Cathrine och hennes kollegor utreder kan kopplas till Sydostasien, i första hand Filippinerna. Ärendena inkommer via nordiska sambandsmän i Bangkok, utländsk polis, frivillighetsorganisationer eller när ett globalt pedofilnätverk infiltrerats och svenskar hittats. Det händer även att svensk polis hittar övergreppsmaterial i samband med tillslag mot en misstänkt förövare.

Den främsta utmaningen är att över huvud taget få kännedom om brotten.
– Det som sker online är oerhört svårt att hitta eftersom övergreppen sker på Skype eller andra privata kanaler som inte lagrar materialet. Ibland finns skärmdumpar sparade, ibland går det att följa betalningsströmmar till den som utfört övergreppen i det aktuella landet och hitta gärningsmannen på det sättet.

En annan utmaning är att offer och bevisning finns i ett annat land. Utbredd korruption och prioritering av andra brott som drogbekämpning gör utredningsarbetet än svårare. Inte sällan är det en förälder eller annan anhörig som utför övergreppen som streamas. Sociala skyddsnät saknas.
– Det är en svår situation. Övergreppen upphör när föräldern grips. Samtidigt riskerar barnet att hamna i en annan utsatthet när föräldern inte längre är närvarande. Men vi kan inte lägga över hela ansvaret på de här fattiga länderna utan måste själva ta ansvar för våra egna medborgares agerande. Tyvärr ligger svensk lagstiftning fortfarande efter. Det är mycket vi vill men inte får göra för att hindra svenska förövare från att begå sexualbrott mot barn i andra länder, såväl på plats som online.